Semester 2

Så här brun blev jag under semestern del 1, not shitting you:
Semester 2 utspelar sig i Stockholm. Medverkande är främst Karin och Sollentuna. Men också My, Emelie, Ida, m.fl. En del myggbett. En tazzel och en katt istället för Prideparaden. Lite hångel och annat. Och mycket, mycket sol.
Åkte förstaklass både dit och hem, eftersom SJ kör en kampanj för folk med SJ Prio-kort. Även förstaklass kan behöva lite fjortisfilosofi.
  
 1. Lite för mycket cigaretter på Karins balkong.              2. Pendeltåg! (Och ny kavaj)
Här åtminstone körsbärstomat.
Karin och My
 
Vi hälsade på Karins kollektivbarn, och Karin fick
fina frissan inför festen.
Hoppas det är okej med Freya att jag lägger upp den här bilden. Så här sjukt kul hade vi som satt i hennes närhet hela tiden. Freya är en skotsk slapstick-queen utan ände på anekdoter. Här tror jag det handlade om att vara bakis på jobbet.
Jag och Karin. Till och med lite färgmatchade.
Jag och Ida. Hon skulle sluta röka nästa dag. Så vi rökte alla cigg vi kom över.
Idas jobbkompis, som påstod att myggen gillade henne. Jag satt bredvid henne och fick sex bett. Hon fick inga.
När det är Pride i Stockholm finns även folk som inte brukar bo där på plats. Maia till exempel.
  
1. Ibland ser jag lite rolig ut på pendeltåget.                  2. Ibland är Karin väldigt snygg.
Och så träffade vi Emelie!
På Trädgården, som är ett sånt där flashigt Stockholmsställe. Både kul och lite för mycket på samma gång.
En dag strövade jag omkring själv på stan. Passade på att hjälpa bokhandlarna med skyltningen…
… fascinerades av skojig toalettkonst…
Och köpte en tazzel i en mystisk butik på kanske Gökungagatan eller vad det nu heter där borta vid Mariatorget, å jag kommer aldrig att vilja skriva någon vacker Stockholmsskildring, egentligen gör den här stan mig lite kräkfärdig, men tazzelshopen var söt. Två gubbar som stod och pratade bakom kassan och den ene sa ”lycka till!” när jag gick. Osäkert vad han menade med det.
 
När jag åkte hem tänkte jag: Sverige är vackert. Och Anne Swärds bok ”Till sista andetaget” är bra, men också för lång. Jag tröttnar, men språket är bländande och det vimlar av scener jag vill vika för och spara. Fast nu längtar jag mest efter Jonas Gardells bok om hiv-epidemin på 90-talet, som jag ska läsa och recensera för dagensbok nästa gång.
Och vet ni? Jag har köpt en bokhylla. Nu är det slut med böcker på golvet. Tänk vad en möbel kan göra för ett rum! Jag blir helt nyförälskad och gosar och fejar.
Och katten?
Mer om den nästa gång.