Hemma hos

Sedan jag flyttade till Malmö för lite drygt tre år sen har jag bott inneboende i inte mindre än tre olika konstellationer. Att bo inneboende är att ha begränsat av egna möbler, är att leva inpå andra människor, är att ständigt känna sig lite grann i vägen. Stundtals funkar det hur bra som helst. Men för det mesta är det något man stör sig på.

 

I fredags flyttade jag in i lägenheten som bara är min. Det står mitt namn på dörren och jag får göra vad jag vill i den. Allt som sätts in i den har jag bestämt enväldigt över. När jag vaknar på morgonen är det bara jag där, om jag inte har bestämt att någon annan också ska vara där. Det kan låta lustigt att vara så glad över detta när man snart fyller tretti. Men Malmö liksom alla andra större städer har benhårda bostadsköer. Att jag dessutom lyckats få en lägenhet i ett område jag alltid velat bo i; är inte det bara för bra? Det är nästan så att jag väntar mig att jag ska få en cancerdiagnos, att huset ska brinna ner eller att jag ska vakna en morgon och så står Bobby Ewing i duschen…

 

Men nu har jag börjat få i ordning här, och här är lite utlovade bilder. (Klicka på för större) Mest mamma och Lovisa A som tjatat, men ändå. Min pappa ska ha en eloge för hjälp med flytt. Varken säng eller skrivbord gick in i hissen…

1.Gunnar skruvade upp lampan och kommenterade det hela med ”Jag ska leta upp de som är ansvariga för den här lampan och döda dem alla i sömnen.”

2. Jag var bara tvungen att ha det duschdraperiet…

3. Påbörjad fotovägg på skåpsluckorna i hallen. En gång såg jag ut så här, hade dreads och låg lojt uppslängd på en rostig tunna på en bilkyrkogård utanför Växjö, foto: Frida Lilja.

4. En gång i tiden gick mamma en möbelrenoverarkurs och fräschade upp den gamla byrån vi hade i hallen. Nu har jag den.

5. Marilyn Monroe-tavlan jag fick av Emma i julklapp. Marilyn i oskuldsfullt vitt, barfota.

6. Vid skrivbordet ska jag skapa stora verk.

7. Åskar delar just nu ateljé med en tjej som ritar av kvinnliga författare, Maria Händelin heter hon. Jag var förstås tvungen att ha Karin Boye.

8. Lena Nyman på kylskåpet.

 

 

9. När vi var i blomsteraffären köpte Lovisa A fem sorters blommor att plantera. Jag köpte en tupp.

10. En gång köpte jag en filmaffisch signerad Magnus Sellergren.

11. Det sitter en robot över pappershållaren.

12. Det hänger en Ariel över handfatet (ibland måste man flippa ut).

13. Andra detaljer, badrummet.

14. I fönstret står den beryktade kukguden från Egypten. När männen är ute i krig kommer han att befrukta alla kvinnor.

 

När jag kom hem full andra kvällen tyckte jag det var en bra idé att snabbt som tusan få upp nej till reklam-lappen. Resultatet blev så här, inte direkt omtyckt av hyresvärden idag:

 

 

Och det kan man ju förstå. Så jag gjorde om, utan att för den skull tappa det arga tonfallet: