Bara som en påpekande inledning: fredagen var underbar. Och lördagen med. Och ja, jag var trött och så vidare.
Detta ska bara stå här. Ett gyllene konstaterande. Jag kommer inte att säga nåt mer om det än.
And now for something completely different!
Mina två nyaste vänner: Elin och Caroline.
Oscar Johansson.
”Och du kan ju verkligen säga att du träffat en MAN utan att det blir fånigt”, säger han.
Vi fikar på Simrishamnsgatan och jag tänker att det ska vi göra då o då. Det är något man kan kalla en trevlig vana.
Prata helg, raggningstekniker och annat väsentligt. Oscar är dock lite missnöjd med att det händer ”roliga saker” i mina helger, och inte i hans. Påstår han.
”Ha! Inte alltid”, rättar jag snusförnuftigt.
Förste advent och det är lite julskyltningskänsla. Jag älskar att jag bor i en storstad och tränger undan miljöaspekten av överdådig julbelysning. Blir som ett litet barn och gillar det.
Hälsar på tjejerna i butiken; Emelie och Julia. (Emelie jobbar här) Alla klänningar är för dyra för min plånbok. Men drömma kan man. Där hänger en som påminner om Virginia Woolf.
Och så finns det ett doftljus, har vi fått höra, som luktar man. Det är för tillfället utsålt. Kan man ju förstå.
Mmmm… Glögg och lussekatt!
Och barn som inte är våra roar sig i karusellen. Mmm för det med.
Köper nya Cheap Monday. Och jag vet att tanken med julskyltning är att man ska påbörja julklappshandeln, men nåt får man fan unna sig när man hittar ett presentkort man trodde försvunnit…
Mina höfter har sannerligen bestämt sig för att expandera, medan rumpan står kvar där den alltid stått. Vilket kan innebära vissa problem. Men jag blundar för det och tänker på hur de töjer sig; det är väl så fortfarande; att de töjer sig…
På kvällen blir det pepparkaksbak hos Emelie. Fast hon mest vill supa. Säger att hon gjort det för lite i helgen. Jag säger att jag gjort det för mycket i helgen. Kompromissen blir en liten skvätt var av vodkan i glöggen. Det får den ju trots allt att smaka mer.
Det kommer förbi en granne som blivit utelåst och nu vet stackarn inte hur hon ska göra, det är inte hennes förstahandskontrakt. Vi är lagom bra stödpersoner mitt i allt tjaffs om mina sms-övertolkningar hit och Emelies systers tjat om mer låtar med Jumper dit. Men tjejen blir glad mitt i allt det rödögda, då vi hittar idioten med förstahandskontraktet, han som vägrar vara tillgänglig när han borde, på facebook!
The fantastic kardemummacake!
Emelie o hennes syster är sjukt lika.
Posera vid spisen, tack.
Avslutningsvis… en söt liten bild på min förste advent-look! Slitet och punkigt och glittriga benvärmare.
Mamma: ”Tröttnar du aldrig på att leka fotomodell?”
Jag:…”nej.”
Facebook-sida