Det är något visst med ljuset i april

 
Dagarna blir ljusare och jag har svårt att sova när solen tränger igenom tidigt på morgnarna. Det är förstås ett lyxproblem jag inte borde tala högt om, men ändå.
Vi förbereder som bäst inför SM i poetry slam, som närmar sig med stormsteg. Jag har skrivit en ny dikt och har fler som försöker formulera sig i huvudet. I fredags eftermiddag filmade vi på min balkong, jag och Lovisa A, en liten skola i hur man skriver teampiece, som kommer att läggas upp på SM-sidan inom kort.

 
 
Glöm inte vår sista poesikväll innan SM förresten! Imorgon kl 19 på Café Barbro. Det blir cirkustema, jag och Lovisa som turas om att konfa, Kristian Svensson på scen, Lindeborgsskolans nior och delar av Malmölaget. Även Öppen scen för er som känner er manade att läsa! Anmäl er till ordpascen@gmail.com, eller på plats imorgon.
 
 
Våren har börjat explodera lite här och var, så här ser det ut på backen bakom mitt Icajobb. 
Romanen fortskrider och beslutet att hålla kvar i den över sommaren gör mig lugnare, utan att dra ner tempot nämnvärt. Bara under hjärtattacknivå, och det kan ju kännas skönt när så mycket annat stressar.
 
Igår planerade jag och Lovisa, återigen (det är ofta vi som samarbetar, japp!) en workshop vi ska ha imorgon på Möllevångsskolan, i poetry slam. Med vanan inne blev det typ en kvart till det, resten av tiden gick åt till att se på när Lovisa planterade blommor på sin balkong. Jag har ofta tänkt att det vore en fin kvinna att leva med på sin ålders höst, tänka sig! Då skulle man inte behöva oroa sig över den där trädgården man (jag) tycker verkar så urbota trist att sköta…
 
 
 
 
 
 
Jag har haft många småtider på Ica de senaste veckorna, vilket är både behagligt (som ett litet gästspel liksom!) och styckar upp tiden (hjärnan i ett virrvarr över allt man ska hinna med på en dag). Men jag brukar se till att komma dit nån liten halvtimme innan jag börjar, så att jag kan sitta i röda soffan och läsa. Mjukstart…
 
Eller som igår: skriva ner idéer… Plastfickan på omslaget till min kalender har blivit nya samlingsmappen för småklotter. Här samas tankar inför mellansnack på SM med romanfunderingar. Tro det eller ej, romanen som jag kallat för “romanen som inte blev publicerad” och mest varit uppgiven inför och arg på; den börjar röra sig i mitt huvud igen. Som vanligt är hemligheten att ockupera sig med annat, så kommer det! Jag tror fortfarande om jag får gissa att crossovern kommer att komma ut först av de två. Men det ska bli spännande att ta upp den igen, med den nya ramberättelsen som börjar födas… Ur gamla karaktärer jag skapat sen innan, som nu kanske får komma till användning äntligen. 
 
 
 
Här är inledningen, som jag tänker mig nu: “Tog du med din mammas—(nånting som jag kommer på sen)?”
Vi sitter i bilen och världen dundrar förbi utanför fönstret.
 
 
 
Och på tal om nåt helt annat: det här tycker jag är exempel på en reklam som inte alls funkar som det var tänkt. Penélope Cruz har väl aldrig sett så alldaglig och formlös ut som här? Och inte blir jag sugen på klänningen heller.
 
 
Och så det där ljuset…. Så här ser det alltså ut.
 
Nedan böcker jag ska läsa framöver. Samt den lilla vita räven som kom från WWF. 
 
 
 
 
Men kanske framför allt:
 
 
Vad nu? Får man inte ens feströka?
Nej. Regel nummer ett: feströkare eller “iblandrökare” som jag finurligt brukar kalla mig, är lika beroende av nikotin som storrökare.
Utan nikotin är jag inte halv, snarare hel. Nu ska jag bli harmonisk och lycklig. Så det så.