Historielösa

”Det blir en roman som tar upp allt jag vill säga just nu, inte mindre ambitiöst än så.”

Så skrev jag i förra inlägget. Jag tar tillbaka det. Det var det som blev fel förra gången, tror jag, att jag ville säga allt på samma gång, och då finns det en risk att läsaren somnar på vägen. Nej, mycket ska den säga. Men kanske med fokus på vissa saker?

Hur som helst lossnade det ordentligt idag, jag gick igenom tolv sidor, det mesta som jag skrev nytt. Ont i handlederna och övertid till ett! Jag tänker sitta imorgon också, skit samma om det är lördag, så kul är det nu.

Bild 2013-11-29 kl. 21.41

Ikväll är det premiär på apelsiner. Och jag läser Göran Rosenbergs ”Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz”. Den borde alla läsa, motverkar den historielöshet som finns idag, som tillåter nationalistiska krafter att ta plats.

1922 skriver Södertäljes lokaltidning om att ”det existerar en hemlig makt, en världsregering, som över folken och regeringarna leder och styr den politiska och ekonomiska utvecklingen i världen.” Jämför med Behring Breiviks och hans anhängares tro på hotet från muslimerna, pk-maffian och feminismen; den hemliga politiska agendan. 1922 handlade det förstås om judarna. Men tankegångarna låter exakt likadant.

Vet ni vad jag tror vi behöver? Att det pratas mer om politik. Vad partierna vill och vad kontentan blir om vi röstar si eller så. ”Paradise hotel”-stjärnan PAOW, Paulina Danielsson, hade tydligen uppmanat folk att rösta på SD via sin blogg, något hon fick en försiktig fråga om i Jenny Strömstedts tevesoffa. Danielsson bekräftade att nej, det hade hon i princip tagit tillbaka, ”jag vet egentligen ingenting om politik”. Hon hade mest tyckt att det var synd att alla snackade skit om SD, de var ju ändå ett parti som röstats in och så.

Detta är tyvärr en av alla de människor som når ut till unga idag. Visst, hon är ung, mest intresserad av att vara med i teve kanske, man får förlåta henne osv. Och samtidigt: jag blir så trött på den här världen.

Kan folk bli vettiga någon gång?

En som skriver vettigt är Navid Modiri, här.

I ”Ett kort uppehåll…” står det även om hur det vanliga livet alltid kan pågå precis bredvid kriget, och nu precis påmindes jag om min egen naiva inställning. Det smällde några höga smällar här utanför, och även om jag vet att det har varit skottlossning i Malmö för inte så länge sen, är min första tanke ändå att det är fyrverkerier (det sker också ganska ofta här). När mannen var här hajade han till vid smällandet och sa ”Eller också är det krig”.

Och så är det.

Jag tänker inte att det kan bli krig i Sverige.

Men för de som kommer hit är det det, i världen som befinner sig precis bredvid vår.