In the land of strange dreams, här kommer nästa variant:
jag är på väg hem till en lägenhet, med en trappuppgång som påminner den jag hade i Halmstad. Det snöar ute. I trapphuset möts jag av massor av människor, dels de som står i kö i trappan, dels de som står i kö för hissen. Och mitt i allt detta en Janne Josefsson-liknande typ som ropar åt folk att snabba sig, att stå i raka led, osv. Vad händer? säger jag, samtidigt som jag förs in i hissen och kommer upp till ett loft med lågt tak och massor av människor som sitter på huk. Alla tittar på en och är tysta och rädda. Utom Emil Åkerö, han svänger sig ner i hissen igen, lite lian-aktigt är det nu. De tror det kommer att bli snöstorm, säger han. Kommer det det då? säger jag. Tja, om man får tro Josef Molin är det här bara bullshit, säger Emil. Så vi tar oss ut i kylan igen och njuter av att vi inte är dumma nog att ryckas med. Att det fortfarande finns vettiga människor där ute, tydligen personifierade av Josef Molin.
Det slår mig att jag omöjligt hade kunnat drömma om dessa människor utan facebook och msn.
Facebook-sida