Lite som att

IMG_5408

Att skriva är lite som att läsa, brukar det heta. Och för mig är det definitivt ofta så, eftersom jag nästan alltid inte riktigt vet vad som ska hända i det jag skriver, förrän det händer. Det är det här ”lite som att”, som stör mig idag. Det är spännande och jag vill bara vidare! Men hur jag än gör blir jag trött efter ett tag och måste pausa i arbetet, hjärnan blir matt. Så ja, jag antar att jag får fortsätta hållas på halster…

 

Nu har jag t.ex ont i nacken också. Och då säger min sjukgymnast att jag behöver lämna datorn ett slag och röra på mig, kanske rulla på axlarna lite, göra lite nackövningar (det vill säga dra bak nacken, och slappna av. Och dra bak nacken, och slappna av).

 

Det här projektet är inte det jag skrev om senast. Hur ska ni kunna hålla ordning på alla mina projekt som jag har igång? Nej, det kan jag inte begära. Detta är hur som helst ett projekt jag skrivit lite grann om tidigare. T.ex här. Och här.

För jag kände mer lust till det. Helt enkelt. Jo, ibland får man göra så. Skrivande är generellt väldigt lustdrivet, och om det inte tillåts vara det blir det heller inte bra. Den andra romanen kändes uttjatad och behöver invänta. Lust.

(För övrigt vill jag tillägga, om ni läste det andra länktipset ovan, att nej, ingen av karaktärerna upplevs som vidriga personer. Men det är kul att det jämt verkar vara ett tankefel jag har kring det jag skriver.)

 

IMG_5922

 

Eftersom mina karaktärer är i skogen blir jag omåttligt sugen på skogen. Eftersom det här projektet känns så himla, himla bra just nu, blir jag sugen på att fira med godis. Eftersom jag alltid har den inbyggda längtan att bli klar, känner jag mig frustrerad och dålig som inte orkar jobba åtta timmar om dygnet med detta, utan blir just… matt.

 

Hur gör andra författare egentligen? Särskilt skriva helt nytt (som nästan alltid innebär ett ständigt ”håll käften, jag lyssnar inte på dig nu” till den dömande kritikern på axeln) är för mig sanslöst utmattande, jag orkar max tio sidor av det på en dag. Mitt rekord är tretton. Det innebär kanske fem timmars jobb, topp.

 

Idag har jag inte skrivit så mycket nytt, mest gått igenom och markerat vad som var bra. Och nu klippt och klistrat lite, och ja, skrivit lite nytt emellan. Det blir en roman som tar upp allt jag vill säga just nu, inte mindre ambitiöst än så. Götte med mos helt enkelt! Nu ska vi bara se till att det blir ett bra resultat av skiten också.

 

IMG_6102 (1)