Mitt tiotal

2010. Bodde inneboende i Slottsstaden hos mannen med hatten. Recenserade erotik och blev intresserad av den genren, började skriva på nån sorts novellsamling som Edenborg på Vertigo tyckte var intressant och gav mig tips på att utveckla. Hade ihop det med Olof från Värmland. Det var kort men vackert. Träffade min älskare, som sen skulle komma och gå genom åren. Prinsessan Victoria gifte sig med Daniel. Terrordåd i Stockholm med en man som sprängde sig själv. Julian Assange misstänktes för sexualbrott och häktades i sin frånvaro. Jag skrev en kampsångsdikt om det som var en av mina få slamhittar genom åren. Det här var även året när jag gick skrivpedagogutbildningen på Skurup, och höll på med det som sen skulle bli ”Det borde finnas regler”. Maria Brynge läste och pratade om ”det mörka hotet från männen”. Det är valår i Sverige och folk är som vanligt idioter och röstar på Sverigedemokraterna. Jag och Niklas åkte till Berlin.


2011. Behring Breivik dödade en massa ungdomar på Utöya i Norges dittills största terrorattack. Jag fick äntligen egen lägenhet i Malmö och flyttade ifrån den konstige mannen med hatten, som börjat bli krånglig att bo inneboende hos. Stormen Dagmar drog över Sverige. Jag fick positivt svar från förlag om mitt ungdomsmanus. Kom med i ett av poetry slamlagen från Malmö och fick åka med till Visby och tävla i SM för första gången på flera år. Det gick bra för laget, sådär för mig individuellt. Jag hade ett kort förhållande med en idiot, det slutade traumatiskt. Men jag hade stor trettioårsfest på lokal, och såg en stor idol, Heather Nova, på KB. Och jag och Sofia åkte till Sorrento, en dyr liten pärla med Lady och Lufsen-gränder och vackra vyer, och hälsade på Hanna. Föga visste vi då att hon i slutet av årtiondet skulle ha barn med en italienare som kom just därifrån, och att detta skulle bli hennes framtida hemort…

2012. Debuterade! Äntligen! ”Det borde finnas regler” kom ut på Gilla böcker förlag i mars. Innan dess var jag och Sofia i Thailand och hängde, först med familjen Robertsson och sen med Hanna i Bangkok. Det är kul att debutera när boken säljer bra och får bra recensioner. Magnus Utvik sa i tv att det kändes som att jag skrivit trettio böcker i trettio år! Sm i poetry slam i Göteborg, jag var med och göstpoetade bara, men stor milstolpe då jag hånglade med Karin och vi inledde en relation. Min första riktiga med en tjej. Det varade inte jättelänge eftersom vi bodde i olika städer, men ändå. Stort! Och fint. I USA vann Barack Obama och fick sitta ännu en mandatperiod. Jag recenserade för Dagensbok fortfarande, och nu djupdök jag i vit makthistoria och Eurabia-rörelsen via bl a Magnus Linton och Niklas Orrenius. Disney köpte Lucasfilm. Jag fick roligt jobb som krönikör på Helsingborgs dagblad. Man griper Peter Mangs, och lasermannen två uppdagas. Det var visst inte invandrare som sköt ihjäl varandra… I november hånglade jag upp en gammal förälskelse, mitt livs stora kärlek, och vi inledde nån sorts hemlig relation.

2013. Jag höll på med värsta mastodontprojektet. Tre berättelser i en; det var ätstörningar och sex, det var grekisk mytologi, det var en journalist som åkte ut i skogen med sin feministiska forskning. Ada var, med rätta, tveksam. Jag hade börjat sitta på fik med Lisa Z från skrivpedagogutbildningen och skriva. Vi kom att bli nära vänner som i fortsättningen alltid läser varandras manus och hjälper varann med respons. Den hemliga relationen tärde på mig, jag skrev av mig i en diktsamling. Som senare blev en roman, som aldrig kom ut. Det gjorde inte mitt mastodontprojekt heller. ”Frost” gick på bio. Vi var också ett gäng som börjat hänga i stuga och skriva en vecka varje sommar. På Österlen! Som sanna författare. Lovisorna, Lisa, Vilska och jag blev sammansvetsade. Sm i poetry slam i Malmö, jag var med som konferencier på ett hörn. Det var kul utöver att min dator blev stulen under invigningen. Stor bilolycka med seriekrock i Tranås. Upplopp i Husby, bilbränder blev en grej i Sverige. Vi började prata om klasskillnader men det kom inte riktigt nån vart.

2014. Ariel Held enters Sweden! Jag hade jobbat om min novellsamling till roman och sen manglat med Edenborg och Andrea Lundberg i månader för att få till den lilla röda ”Säg inte det här till någon”, en erotisk bok som behandlade daddyplay, den mest bespottade läggningen inom BDSM. Jag började skriva i svallvågorna av mangafallet, där barnporr plötsligt blivit synonymt med tecknade bilder, och jag var även förbannad på ”50 shades of Gray”, som var ett skämt litterärt. Mentalt krävde det massa intervjuer med mig själv för att veta hur jag skulle hantera det här, hur jag skulle våga. Boken ledde till fina recensioner, främst från människor som kontaktade mig och tackade för boken. Jag fick också sätta ihop en egen kurs i att skriva erotik som jag sen höll via flera studieförbund i Malmö. Jag kommer alltid att vara så stolt över den här boken, och ni kommer att få läsa mer av Ariel Held, var så säkra! Den hemliga relationen, som sen blivit ohemlig (jag var plötsligt ihop med min gamla lärare!) tog slut. Förkrossande, sorgligt men nödvändigt. Kommer alltid vara glad att vi försökte. Putin gick in i Krim. Ryssland var ett hot igen. Sture Bergwall aka Thomas Quick blev frikänd efter att en av de största rättsskandalerna i Sverige uppdagas.

2015. ”Det borde finnas regler” blir film! I regi av Linda-Maria Birbeck, min tvillingsjäl på nåt vis när det gäller skapande för unga. Vi klickade så bra att jag när slutresultatet visades inte var säker på vad jag skrivit och vad hon skrivit längre. Producenter var det lilla bolaget Mint i Malmö. Höll jag på med det lesbiska projektet? Cypern? Det har varit så många romaner, så många refuseringar. Ändå så mycket jag är nöjd med att jag skrev. För att det utvecklade mig litterärt, eller för att det utvecklade mig personligen, eller både ock. Mordet på Lisa Holm fick diskussionerna om kvällstidningarnas bevakning att ifrågasättas. Tveksamt om det ändrade nåt i längden. På sommaren hade jag skrivlägret Skrivkramp för unga på Katrinebergs folkhögskola. Lampedusa, folk dör på medelhavet. Sverige ändrar sin debatten efter att bilden på en död pojke i vågorna sprids över världen, och det pratas gott om ökat mottagande ett tag. I Trollhättan går en kille in på en skola maskerad och dödar ungdomar med utländsk härkomst och efter det sig själv. Terrordåden i Paris.

2016. Max Martin får Polarpriset. Jag reser själv till Paris för research till den stora kärleksromanen. Jag träffar Lily som jag blir lite förtjust i. Hon lär mig mer franska och tar med mig till David Lynchs egen klubb Silencio. Det här året börjar jag också på erotiska manuset nummer två, till huarödgängets stora förtjusning (vi hyr nu stuga där istället). Panamadokumenten och så vidare. Åsa Romson får avgå, Gustav Fridolin sitter kvar, jag tappar lite respekt för Miljöpartiet. Skottlossning och en massa döda på gayklubb i Orlando. Folk som klär ut sig till clowner skrämmer vettet ur folk. David Bowie dör, Alan Rickman dör, Bodil Malmsten och Josefin Nilsson. Jag kommer igång alltmer med klättring både inomhus och utomhus ihop med Henrik och Lisa Z. Donald Trump blir till allas förvåning USAs president, efter en mycket smutsig kampanj. Det känns som början till jordens undergång. Jag har ihop det med en gift man och det är jättevackert och sen går det åt helvete. Jag tar steget till en mer seriös sidecut med halva skallen kal. Sparar en liten chelseagirllock.

2017. Jag och en massa andra bojkottar bokmässan för att de bjuder in den rasistiska tidskriften Nya tider. I Malmö skjuts en 16åring ihjäl. Terrorattack i Stockholm, en man kapar en lastbil och kör ihjäl en massa människor på Drottninggatan. Mike Pence och en massa annat skit. Tack gud för att Saturday night live är bättre än nånsin, med Melissa McCarthy som Sean Spicer och Alec Baldwin som Trump. Är det det här året mitt jobb blir rånat? Tre män rusar in med kniv. I samma veva dör Anne, en fd kollega, och vän, hastigt och oväntat. Macron blir president i Frankrike. Gamla pengarna blir ogiltiga i Sverige. Jag tycker de nya är fina, men de flesta fnyser och säger ”monopolpengar” och ”vi ska väl ändå ha bort kontanterna i Sverige”. Nya ”Det” kommer på bio. Jag älskar den! Och Broder Daniels Henrik Berggren släpper en sån jävla bra egen skiva. Jag och Ingvar ser honom på KB. Var det här jag började gå mer på standup? Hänga med Marcus? Metoo! Också det här året som jag gjorde upp med mina föreställningar om hur relationer ska se ut, och började testa det där med poly. Kanske kunde det göra mig rätt lycklig ändå? Hade ihop det med Melker, Christina, skådisen, och snygge dansken.

2018. Snygge dansken visade sig vara en jävla sociopat. Det sket sig med Lily, jag hälsade på i Paris och hon behandlade mig jättekonstigt. Ändå kul att jag var så seriös med franskan där ett tag. Jag träffade Nina via tinder och blev blixtkär. Första dejten jag varit på där jag känt att jag inte har något att imponera med, för den här människan är så cool. (Visade sig senare att hon hade känt samma sak!) På höstkanten träffade jag även trollkarlen på en fest. Vilska och Joel fick Charlie, och det var en stor grej även i mitt liv. Vilska och jag hängde mycket under hennes mammaledighet och kom närmare varann. Metoo och Svenska akademin. Jag skrev på Cypernmanuset och sen en långdikt om Fredagen den trettondefilmerna som jag uppträdde med i Göteborg och Malmö. På sommaren blev det supervarmt, jag dog nästan. Vattnet sinade i brunnen i Huaröd. Jag höll på med en annan diktsamling. Sen höll jag plötsligt på med noveller och skräck för Ida, som läste förlagskunskap. Vi hängde på bokmässan.

2019. Utmattningen kom i mars och färgade förstås hela mitt år. Jag har missat jättemycket av världsnyheterna, bara igår insåg jag att Nyamko Sabuni blivit partiledare för Liberalerna; det hade jag ingen aning om. Känns ändå som att det mest är klimatet vi bryr oss om nu. Är fortfarande 50 procents sjukskriven, men på väg uppåt. En ny Lina. Efter krig med läkare och annat kommer jag ut starkare, eller snarare smartare. Nån gång ska jag skriva om hur jävla illa de behandlade mig. Jag går i terapi och käkar antidepp. Det kommer bli bra. Jag fortsätter att träffa Nina, och det har utvecklats till en fin relation. Jag fortsätter att leva poly, och det känns äntligen som en välsignelse snarare än en förbannelse att vara bisexuell. Jag fortsätter jobba med skrivande, fast med mer fokus på andras skrivande just nu, i mitt arbete som skrivpedagog och lektör. Trots alla omständigheter och att det varit ett för jävligt år ser jag ljusare på framtiden och har bättre självkänsla än jag haft tidigare. Har blivit moster till en gullig liten halvitalienare. Har blivit lugn i att jag själv inte vill ha några barn. Använder inte det svarta läppstiftet så ofta och har klippt mig sen bilden togs, men tyckte att den representerade utgången av det här året bra. Jag sträcker på ryggen och blickar framåt.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.